Resan till lycka -del 2 Del 1 hittar du här Om sårbarhet J ag har lärt mig att (oftast) uppskatta resan. Från att ha förväntat mig att varje prestation har ett tydligt avslut vet jag idag att jag aldrig blir klar med min inre utveckling, men jag njuter av allt jag lär mig och att se hur livet från att ha varit en spänd liten knopp nu blommar ut mer och mer för varje år som går. Det som har varit både mest smärtsamt och mest utvecklande har varit när jag hamnat i kris, utmattning. När jag inte längre klarat av att förhålla mig till livet. Så här skrev jag på instagram för ett par månader sedan: " Känns det som du håller upp väggarna i ett korthus, och korthuset är ditt liv? Våga släpp taget, våga fall ihop och välkomna krisen som är början på nästa del av ditt liv. För många av oss krävs en kollaps (eller 3-4 för mig) för att vi ska våga släppa de delar i livet som inte gör oss lyckliga. Min kropp har tvingat mig in i väggen för att jag ska inse att jag levt mitt
Vardagskemikalier och ett familjeliv i balans