Nu när vår dotter har fått tänder och vi har varit på hennes
första tandläkarbesök kände både jag och Rickard oss ganska klämda mellan en
tidigare uppfattning om att små barn som sväljer tandkräm bör ha en fluorfri
sådan och tandläkaren som bestämt propsade på att hon måste använda fluortandkräm
två gånger om dagen.
Efter att ha skrivit
min C-uppsats om fluoridförgiftning (flourosis) i Indien har jag sett med
egna ögon vad som händer när man får i sig för mycket fluor; missfärgning av
tänder, mag- och tarmproblem och urkalkning av skelettet. Även små barn i
lågstadieåldern led av detta, det är alltså inget som kräver en hel livstids
upptag av fluor. Fluoridhalterna var dock högre där än vad vi får i oss här
hemma. Fluor är det mest reaktiva av alla grundämnen vilket kan innebära en
högre risk för att det skapar en reaktion i kroppen. Det beror dock på vad
fluoret är bundet till när vi får i oss det. Eftersom det så gärna reagerar med
andra ämnen är det redan bundet när vi får i oss det. Hur det påverkar oss
beror på om det är så starkt bundet att ämnena sitter ihop tills vår kropp
stöter ut dem eller om bindningen löses upp så att fluoret kan skapa en ny
reaktion inne i kroppen. Fluor i höga halter kan även ge upphov till demens,
cancer, fosterskador, försämring av immunförsvaret m.m.
![]() |
Ni vet de där vita fläckarna en del har på sina tänder? Det är förstadiet till det här. En flicka jag träffade under fältarbetet i Indien. |
Anledningen till att
fluor sägs minska kariesangrepp är dels för att det bildar fluorapatit som
gör emaljen hårdare, dels för att det dödar enzymer i tandbakterierna. Låter
det som något ensidigt positivt för vår hälsa? Om det är starkt nog att döda
eller hämma vissa enzymer, så påverkar det även våra egna enzymer, som är
nödvändiga för cellens normala livsmekanism. Den ”hårdare” emaljen som sägs
vara en positiv effekt av fluortandkräm är dessutom mer porös än vår naturliga
emalj vilket gör den mer mottaglig för kariesangrepp. Alltså har fluor som jag
ser det en kortsiktig bra effekt då det neutraliserar skadliga enzymer från
maten vi ätit, men en långsiktig dålig effekt då det påverkar tändernas struktur
negativt. Därför kan jag tycka att barn under sex år (som fortfarande utvecklar
sin emalj) bör utsättas för så lite fluor som möjligt.
Den svenska forskaren
Jan Sällström hävdar att det till och med kan vara skadligt för hjärnans
utveckling att få i sig för mycket fluor under småbarnsåren. Både
Livsmedelsverket och tandvården tycker att fluor ska användas med försiktighet,
trots detta fortsätter de envist propsa på att vi ska ge fluor till våra allra
yngsta. Det känns ju bara så himla fel, vad hände med försiktighetsprincipen?
Förutom i tandkräm återfinns fluoret även i vårt dricksvatten,
i kolsyrat vatten på flaska, i te, och i maten vi äter. Hos vuxna stannar ca
60% av fluoret kvar i kroppen, hos små barn är andelen ännu högre.
Så vad gör man?
Förutom diskussionen kring fluor har det även cirkulerat
artiklar om andra kemikalier och fyllnadsämnen som tandkrämerna innehåller,
något som inte alls känns okej att ge till sina barn. Utöver fluor innehåller
många barntandkrämer färgämnen, artificiella sötningsmedel, sodiumlaurylsulfat
(irriterande för slemhinnorna), parabener (konserveringsmedel) och parfym.
För vår del vill vi nu borsta våra och dotterns tänder med
fluorfri, ekologisk tandkräm. Vi har inte fått hem den än (har borstat Adelines
tänder utan tandkräm i väntan på efterforskning), en utvärdering kommer senare.
Vi har valt en tandkräm från Urtekram, den finns att köpa
för en bra peng på t.ex. Lyko (ej sponsrat).
Men glöm inte bort
att kosten är den enskilda faktor som påverkar risken för karies mest. Minska
på kolhydraterna istället för att öka på fluorintaget!
Vill du läsa mer?
Fin du är på bilderna!:)
SvaraRaderaTack för bra info!
SvaraRadera