Fluor -bot mot tandröta eller cellgift?

Nu när vår dotter har fått tänder och vi har varit på hennes första tandläkarbesök kände både jag och Rickard oss ganska klämda mellan en tidigare uppfattning om att små barn som sväljer tandkräm bör ha en fluorfri sådan och tandläkaren som bestämt propsade på att hon måste använda fluortandkräm två gånger om dagen.

Efter att ha skrivit min C-uppsats om fluoridförgiftning (flourosis) i Indien har jag sett med egna ögon vad som händer när man får i sig för mycket fluor; missfärgning av tänder, mag- och tarmproblem och urkalkning av skelettet. Även små barn i lågstadieåldern led av detta, det är alltså inget som kräver en hel livstids upptag av fluor. Fluoridhalterna var dock högre där än vad vi får i oss här hemma. Fluor är det mest reaktiva av alla grundämnen vilket kan innebära en högre risk för att det skapar en reaktion i kroppen. Det beror dock på vad fluoret är bundet till när vi får i oss det. Eftersom det så gärna reagerar med andra ämnen är det redan bundet när vi får i oss det. Hur det påverkar oss beror på om det är så starkt bundet att ämnena sitter ihop tills vår kropp stöter ut dem eller om bindningen löses upp så att fluoret kan skapa en ny reaktion inne i kroppen. Fluor i höga halter kan även ge upphov till demens, cancer, fosterskador, försämring av immunförsvaret m.m.

Ni vet de där vita fläckarna en del har på sina tänder? Det är förstadiet till det här. En flicka jag träffade under fältarbetet i Indien.

Anledningen till att fluor sägs minska kariesangrepp är dels för att det bildar fluorapatit som gör emaljen hårdare, dels för att det dödar enzymer i tandbakterierna. Låter det som något ensidigt positivt för vår hälsa? Om det är starkt nog att döda eller hämma vissa enzymer, så påverkar det även våra egna enzymer, som är nödvändiga för cellens normala livsmekanism. Den ”hårdare” emaljen som sägs vara en positiv effekt av fluortandkräm är dessutom mer porös än vår naturliga emalj vilket gör den mer mottaglig för kariesangrepp. Alltså har fluor som jag ser det en kortsiktig bra effekt då det neutraliserar skadliga enzymer från maten vi ätit, men en långsiktig dålig effekt då det påverkar tändernas struktur negativt. Därför kan jag tycka att barn under sex år (som fortfarande utvecklar sin emalj) bör utsättas för så lite fluor som möjligt.

Jag analyserar fluorhalten i den lokala vattenpumpen.

Den svenska forskaren Jan Sällström hävdar att det till och med kan vara skadligt för hjärnans utveckling att få i sig för mycket fluor under småbarnsåren. Både Livsmedelsverket och tandvården tycker att fluor ska användas med försiktighet, trots detta fortsätter de envist propsa på att vi ska ge fluor till våra allra yngsta. Det känns ju bara så himla fel, vad hände med försiktighetsprincipen?

Förutom i tandkräm återfinns fluoret även i vårt dricksvatten, i kolsyrat vatten på flaska, i te, och i maten vi äter. Hos vuxna stannar ca 60% av fluoret kvar i kroppen, hos små barn är andelen ännu högre.

Så vad gör man?

Förutom diskussionen kring fluor har det även cirkulerat artiklar om andra kemikalier och fyllnadsämnen som tandkrämerna innehåller, något som inte alls känns okej att ge till sina barn. Utöver fluor innehåller många barntandkrämer färgämnen, artificiella sötningsmedel, sodiumlaurylsulfat (irriterande för slemhinnorna), parabener (konserveringsmedel) och parfym.

För vår del vill vi nu borsta våra och dotterns tänder med fluorfri, ekologisk tandkräm. Vi har inte fått hem den än (har borstat Adelines tänder utan tandkräm i väntan på efterforskning), en utvärdering kommer senare.

Vi har valt en tandkräm från Urtekram, den finns att köpa för en bra peng på t.ex. Lyko (ej sponsrat). 

Men glöm inte bort att kosten är den enskilda faktor som påverkar risken för karies mest. Minska på kolhydraterna istället för att öka på fluorintaget!

Vill du läsa mer?

Råd och röns argument för fluor 

Tandvårdsskadeförbundet argument mot fluor